♥Dag 09 – Min tro

Fortsätter på listan:
Ja, i det här inlägget har jag väl egentligen inte så mycket att säga. Jag har många gånger funderat kring religion, kristendom, om jag tror eller inte. Jag har försökt att känna någon slagt tro då jag tror det skulle hjälpa mig. Men jag gör inte det. Det är alltså inte bara så att jag bestämt mig att jag inte ska tro på nåt, jag känner att det är fel. Det är absolut inte fel att tro på något, det är inte så jag menar. Men för mig känns det fel.
För mig känns det jättekonstigt att det skulle finnas en gud som bestämde över oss och kontrollerade hur världen skulle se ut och hur allt ska ske och vara. Det känns bara fel för mig.
Jag tror på evolutionen, dvs att Big Bang skett och att vi på ett naturligt sett utvecklats. Det låter inte alls otroligt, snarare mer realistiskt än att det skulle finnas nåt övermäktigt som styrde allt.

Jag har konfirmerat mig, då visste jag inte om jag trodde på nåt eller ej och mamma tyckte jag skulle göra det för att få bättre insikt och då bättre kunna ta ställning till vad jag känner eller tror. Vet inte riktigt när jag insett att jag känner som jag gör nu, men det var nog under gymnasiet skulle jag tro. Numera skulle jag om någon frågar mig kalla mig själv ateist. Jag ber inte när jag är i kyrkan för det känns fel. Däremot kan jag tycka att kyrkan är fin och vacker, men det är mer byggnaden det handlar om.

Jag är väldigt rädd för döden, jag har fobi för det. Får lite panik av att tänka på det, vilket gör att jag undviker det. Trots det tror jag inte på gud, även om det skulle hjälpa mig och känna döden som mindre läskig. Men jag kan inte, det skulle kännas som att ljuga för mig själv. Så när man dör försvinner man helt enkelt, det är vad jag tror och är relativt säker på. Medvetande, själ, tankar eller vad man ska kalla det försvinner när hjärnan lägger av och kroppen förmultnar och försvinner. Så är det bara.

Så, nu vet ni hur jag känner och tänker. Och som sagt, jag respekterar att andra människor har tro och kan ha förståelse för att man har det och varför. Och jag förväntar mig att andra respekterar mig för hur jag känner och tror. Är inte för mycket begärt.

Ha de bäst
Kram Carro




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar